Det är dags för Smaragdförbundets årsmöte. Datum: den 12 november kl. 18.00 Plats: Göta segelsällskaps klubblokal, Spinnhuset på Långholmen
Aktuella motioner att rösta om gäller material i storseglet och ny mastprofil från Seldén.
Efter årsmötet, håller Milo Dahlman föredrag –”En mycket uppskattad föredragshållare som var första svenska kvinnan över Atlanten och som seglat nästan själv till Antarktis.”
Milo har varit iväg på två långseglingar, den första i en liten 27-fotare där hon bl.a. blev första svenska att segla solo över Atlanten. Föredraget handlar dock framförallt om hennes andra segling där hon i en egenbyggd båt seglar till Antarktis via vackra Patagonien. Med liten budget och stor envishet tar hon sig fram till sitt drömmål; Antarktis.
Hej du som tillhör Smaragdfolket – GKSS har förlängt tiden för ordinarie anmälningstid för vårt SM i Marstrand, till onsdagen den 15 juli.
Du kommer väl?
När vi summerar våra rundringningar till smaragdägare är det minst 15 stycken som avser att delta. Två båtar har bokat transport från Ostkusten vilket är riktigt kul.
Sjö- och landsättning kan ske i Rönnäng där det finns tillgång till truck, mobilkran för mastning samt båtplats för 4 – 5 Smaragder. Ring och/eller maila mig, Lars W Gustavsson när ni vet vilken dag ni kommer. Mobil. 070 – 622 53 00, mail. larsw@alfagus.se Vi som jobbar med SM har satt målet till 20 deltagande båtar, så nu vill vi att du kommer du också.
Vad är ett Smaragd-SM? I första hand är det ett socialt evenemang där vi som tillhör Smaragdfolket träffas, snackar segling och umgås på ett unikt otvunget sätt. Det blir after-sail-träffar på kvällarna och på lördag avslutar vi med en regattamiddag, klädsel ”sail-casual”.
I andra hand är ett Smaragd-SM ett tillfälle där vi utbyter erfarenheter om Smaragdsegling, trim och teknik. Ofta ges det tillfälle för de mindre kappseglingsvana att få råd och dåd från de mest erfarna, till och med kan du kanske få ”hands-on-hjälp” med trimmet ombord.
Först i tredje hand är ett Smaragd-SM årets höjdpunkt för oss som gillar kappsegling, det slår till och med Volvo Ocean Race tycker jag. Jag har seglat SM de senaste fyra åren och startfältet har alltid innehållit såväl elitkappseglare som cruisingseglare och förstagångsdeltagare. Ingen kommer undan med ursäkten ”jag är inte tillräckligt bra”.
Vi behöver bli femton! Varför femton? Smaragd-SM är sanktionerat av Svenska Seglarförbundet. För att få behålla SM-status kräver förbundet av vår klass att vi minst skall vara femton startande båtar i tävlingen, representerande minst två distriktsförbund. Om inte, så kan vi bli ursäktade ett år men inte två år i följd, Distriktsrepresentationen gäller varje år. Inte helt lätt något dera, speciellt med tanke på att förbundet slagit ihop nästan hela västkusten till ett distrikt.
Utsträckt anmälningstid!
Vi har idag pratat med Kerstin Holmberg, vår tävlingsledare och GKSS utsträcker vår anmälningstid till den 5 juli kl. 24:00. Därefter återstår bara efteranmälan och betalning vid registreringen, plus 500:- i efteranmälningsavgift.
Välkommen till Smaragd-SM och GKSS i Marstrand – här är länken:
Bästa hälsningar från SM-teamet
Magnus Olsson
Stephan Wilck
Emil Sandberg
Lars W Gustavsson, som du når på 070 – 622 53 00 om du har frågor eller något du vill berätta.
Hej – tack alla som kom, lyssnade och lärde på Smaragdmötet den 11 maj.
Carl Peter Carlsson har en imponerande kunskap och erfarenhet inom taktik och regler.
Vi närmar oss DM i Smaragd med full fart. Efter många års DM-saknad har nu Stenungsunds SS lovat ställa upp. Den 6-7 juni seglar vi i Stenungsunds farvatten och det är hög tid att anmäla sig. Vi ”måste” minst vara 6 båtar men hoppas på minst 10.
DM blir ju den perfekta uppvärmningen inför SM i Marstrand.
SM på Marstrand ser vi fram emot med spänning – kommer vi att bli 15 båtar eller fler? Kommer vi att kvalificera oss för fortsatt SM-status? För att säkerställa klassens SM-status måste vi dels vara fler än 14 båtar och dels representera mer än ett Distriktsförbund. Från Ostkusten hoppas vi på två till fyra båtar, kanske fem och från Köping räknar vi med att Anders återkommer till Västkusten. Anders räddade vårt SM-status genom flerdistriktsrepresentation vid senaste västkustmästerskapet. Tack Anders och välkommen tillbaka i år.
Vi seglar SM den 22 – 25 juli, med söndag 26:e som reservdag. Föranmäl dig nu på Smaragdsidan så vi vet att du kommer.
Inom kort kommer du att bli uppringd av någon i arbetsgruppen för SM, i vart fall om du står upptagen som båtägare i vårt register. Emil, Stephan, Magnus och jag har tagit på oss uppgiften att prata SM och DM med dig. Vi vill att du skall vara med och vi vill gärna ha din bekräftelse. Om du inte blir uppringd – så kan du ringa till oss och snacka Smaragd, det går lika bra åt båda hållen – men bäst nytta gör du om du övertygar skepparen till att delta i SM.
Du når oss såhär:
Emil 010 505 47 91
Stephan 073 902 94 20
Magnus 070 636 60 78
Lars W 070 622 53 00
Smaragdförbundet träffades på Selden mast den 11 maj för avstämning av SM förberedelser och ett föredrag av Carl Petter Karlsson från STSS om kappsegling och några av de regler som man har att förhålla sig till.
Till SM i Marstrand den 22-26 Juli kommer 4-6 båtar från ostkusten och mälaren och ytterligare drygt tio båtar från västkusten behövs för att nå den magiska gränsen för SM status. Ostkusten har varit duktiga på att nå ett deltagarantal över gränsen och därmed någon gång kompenserat för att västkusten inte lyckats nå det magiska talet. Kommunikation planeras för att avdramatisera kappseglandet och få med nya båtar för att nå ett deltagarantal som säkrar framtida SM även på västkusten. Det återstår ett antal LSS kvällsseglingar och även Pater Noster Race och DM i Stenungssund som möjligheter att ’prova på’ innan SM seglingarna.SM-Tävlingsledningen får goda vitsord från olika källor så arrangemanget får anses vara i goda händer.
Föredrag av Carl Petter Karlsson från Stenungssund SS
Carl Petter berättar om starter (Foto. Lars W Gustavsson)
Vinden pendlar ofta fram och tillbaka med ett intervall på 3-7 minuter. Det kan finnas överlagrade vindvridningar som beror tex av solen och sjöbrisens inverkan. En klocka och notering av vindriktningen med jämna tidsintervall är en förutsättning för att börja förstå vad som händer med vinden och för att kunna dra slutsatser avseende gynnad bog. En bra grundregel när vinden ligger snett över krysslänsbanan är att segla det långa benet först.
Deltagarna fick även ta del av Carl Petters minnesregler för grundreglerna när båtar möts (SB/BB, Lä lovart, klar akter om eller överlapp).
SWE 151 kryss på LSS segling (Foto. Lars W Gustavsson)
Delarna om märkesplats och plats för hinder medförde en del diskussioner som var mycket givande både för de gamla rävarna och nya besättningar.
Lars W Gustavsson och deltagarna avslutade med att tacka Per Wretlind för att ha ordnat möteslokal och fika och Carl Petter för ett intressant föredrag och de raka och tydliga svaren på tolkning av vilka regler som gäller när vi seglar in i olika situationer.
Noterat av Stephan Wilck
SWE 151 A R I E L
Bilder Lars W Gustavsson och LSS
Nu är det vår och då är det dags för ännu en Smaragdträff i Västra Regionen.
Vi har lyckats med att engagera en av landets duktigaste regelexperter, tillika aktiv taktiker, inom segelsporten. En del av er känner honom, några av oss har hört honom förut och de flesta av oss seglare har hört talas om honom.
Carl Peter Carlsson
Det blir en mycket lärorik och intensiv kväll när Carl Peter komprimerar två dagars utbildning i seglingstaktik, till en kväll om max tre timmar. Fokus på föredraget blir:
Strategi och Taktik på en Kryss- Länsbana
med ofrånkomlig inblandning av kappseglingsregler
Vi ses på Seldén Mast kontor i Västra Frölunda, måndagen den 11 maj kl. 18:00 – 21:00. Per Wretlind har fixat lokal och kaffe. Smaragdförbundet sponsrar kvällen.
Adressen är Seldén Mast, Redegatan 11, V:a Frölunda. Karta hittar du här.
OBS – denna gång har vi ingen begränsning på deltagarplatser – ta med hela besättningen, och även båtgrannen om det är bra för dig. Anmäl dig direkt till:
Magnus Olsson – maila magnus.olsson@swisslog.com och berätta hur många ni blir. Är du anmäld och får förhinder är vi tacksamma om du avbokar. Sista anmälningsdag är Söndag den 10 maj kl. 24:00. Hör av dig även om du inte kan komma.
Välkomna – vi ser fram emot många goda råd och lite tips om rävspel.
/Team Gustavsson & Olsson
P.S.
Föranmäler dig till sommarens 2015 viktigaste dagar gör du här:
23 maj Pater Noster Race
6-7 juni DM Smaragd i Stenungsund
22 – 26 juli SM Smaragd i Marstrand
1 aug Härmanö Runt
15 aug Tjörn Runt
29 aug LSS Höstregatta
12 sept LSS Höstknalten
Peter “Krull” Andersson hälsade deltagarna från Smaragdförbundet välkomna och bjöd på fika och lite snack innan han gav en mycket intressant presentation om moderna linor.
Företaget Teufelberg Familjeföretaget Teufelberg bildades som en repslagningsbutik år 1790 i Österrike och har utvecklats till ett företag som idag levererar rep och vajer globalt under flera varumärken.
Företaget levererar vajer till kranar och liftar, fiberrep till industriell och marin användning och fixering av emballage material.
Vajer till linbanor är mycket kraftig och trummorna med upplindad vajer är så tunga att tungtransporter krävs vilket innebär att vajerfabriken måste ansluta till vägar med stor bärkraft. När dessa vajrar används för liftar splitsas de till en ändlös loop med en 100m osynlig långsplits där ändarna möts.
Komersiell användning av trossar har revolutionerats de senaste åren och trossar för bogserbåtar med diametrar som räknas i decimeter har ersatts av tunnare linor med lika eller bättre hållfasthet. Det har underlättat hanteringen minskat slitaget och begränsat storleken på trummorna som trossarna eller linorna lindas upp på.
Fiberlinor för segelbåtar
Peter ’Krull’ Andersson arbetar som marin salesmanager på Teufelberger AB som i Europa marknadsför linor av märket FSE Robline. Man levererar linor till båttyper som RC44, Americas Cup, M32 och Volvo Ocean race båtar. Moderna katamaraner har ofta fiber i den stående riggen där låg vikt och liten diameter för lågt luftmostånd efterfrågas.
För styva och stumma båtar och master tillverkade i kolfiber ökar chockbelastningen på linorna kraftigt när båten stampar i sjön. För mer konventionella båtar som Smaragden ger skrovet och riggen efter vid chocklaster vilket något begränsar lasterna på tex fallen.
Linprestanda och Dynema
När linor karakteriseras för prestandautvärdering tittar man bla på produktionstöjning, elasticitet, krypning och brottlast.
Produktionstöjning
Produktionstöjning kallas den töjning som sker första gången linan belastas och fibrerna lägger sig tillrätta. Den initiala töjningen hos kunden kan begränsas genom att linan försträcks som ett sista steg i produktionsprocessen. Det är idag vanligt att linorna är försträckta vid leverans.
Elasticitet Elasticiteten bestäms av materialet i linans fiber. Linan återtar sin ursprungliga längd vid avlastning efter elastisk deformation.
Krypning Vid långvarig hög belastning blir linan permanent längre. Fenomenet kallas krypning och det kan observeras på tex ett hårt sträckt storsegelfall som sitter uppe flera dagar. För båtar som Smaragden har krypning mycket mindre betydelse än på tex en Volvo Ocean race båt. Dynema är ett varumärke som betecknar en polyetylenfiber som förändrats på molekylnivå och där molekylkedjorna dragits ut i en riktning. De utdragna molekylkedjorna minskar töjningen och ger högre brottstyrka. Dyneman är lätt och flyter på vattnet.
Brottlast
Brottlasten är den last som krävs för att dra av linan. Linmaterial och dimension bör väljas så att normal arbetslast är ungefär 20% av angiven brottlast. Marginal till brottlasten begränsar töjet i linan som accelererar ju närmare brottlasten man kommer. Marginal till brottlasten innebär även att man inte behöver vara orolig för linans försvagning vid brytpunkter med liten böjradie som vid blockskivor och knutar .
Svaga punkten När man vill ha ett storfall där fallhornet sitter på plats när vinden ökar är fallavlastarna ofta den svaga punkten eftersom linan kan glida. Det kan löna sig att se över gamla slitna avlastare och byta bottendelen under linan och den rörliga delen som klämmer linan ovanifrån. Det går att få tag i dessa delar även till gamla Spinnlock avlastare.
Höljet på linan med Dynemakärna är nästan alltid Polyester. Den billiga Polyestern lämpar sig väl som hölje pga slitagetålighet, beständighet mot ultraviolett solljus och den kan ges en greppvänlig yta. En del linor har en extra strumpa mellan kärnan och höljet för att öka friktionen mellan kärna och höljet. Det minskar risken för att kärnan glider i höljet när den är låst i avlastaren. Denna strumpa tar en del av diametern som man istället gärna utnyttjar för att få en starkare kärna. På nyare linor behandlas kärnan därför med en beläggning som gör kärnans yta lite gummiaktig för att förhindra glidning.
Det finns starkare linor än Dynema som PBO eller kolfiber. De används i väldigt specifika situationer där kostnaden spelar mindre roll. PBO linan är mycket känslig för solljus och den kan försämras på bara några timmar i direkt solljus. Kolfibern är mycket stark men är mycket känslig för hur den hanteras och den kan försvagas väldigt mycket om den bryts över en kant.
Linor som lämpar sig för en Smaragd Krull rekommenderar att använda Dynemalinor för Smaragden. Om man ytterligare vill minska vikten av linan i masten när seglen hissats kan höljet tas bort på den delen (någon meter kortare än avståndet från däck till topptrissan). På samma sätt kan spinacker-gaj och -skot skalas för att minska vikten av linan i spinnackerns SB- och BB-horn.
En Dynemalina med 24 flätat hölje är lättare att splitsa än en som har ett hölje som är 32 flätat. För backstagen kan ren 12-flätad Dyneema användas. En 12-flättad backstagslina utan hölje är mycket lätt att splitsa för att skapa ögon vid ändarna för masthaken och backstagsblocket. Antingen genom en skomakarsplits där linan träs genom sig själv var tredje flätning och sedan med avslut av den uttunnade änden inne i linan. En elegantare lösning som kräver att linan går betydigt längre tillbaka inne i sig själv är att direkt dra in änden i kärnan. I detta fall bör den inflätade änden säkras med några stygn.
När vinden blåser i tunna Dynemabackstag kan det bli irriterande ljud. Att tvinna linan för att minska ljudet är inte bra eftersom en tvinnad lina förlorar i styrka. Bättre är att använda chockcord för att lyfta backstagsblocken när linan är lös. Corden kan hjälpa att dämpa vibrationerna när backstaget är ansatt. Andra har provat att sätta en klädnypa för att få tyst och vibrationsfritt. Livslängden för ett backstag i ren Dynema är ca 12år förutsatt att linan regelbundet kontrolleras så att den inte visar några tecken på slitage.
FSE Robline sortiment För den som vill ha tillgång till FSE Roblines hela sortiment på linor ned till ca 1mm så hänvisar Krull till bla Bååts i Sisjön bakom Mediamarkt. De kan även bistå med splitsar och skalning av linor efter beställning.
Krull förevisade även splitsnålar av typ ’D-splicer’ och några lite mer udda linor.För tillverkning av ett ’öga’ på änden av ren dynema behövs en rörnål av typ ’Selma’ eller liknande. Det finns även speciella saxar som klarar kapning och uttunning av Dynemafiber.
Soft schackles används ibland som ersättning till rostfria schacklar. De lämpar sig väl där man vill spara vikt (spiskot) eller genuaskot där man inte vill ha en metallschackel som slår mot masten vid slagen. Vid användning i relingslist eller liknande är det viktigt att alla vassa kanter är rundade för att softschackeln inte skall gnagas sönder.
Jämförelse vajerfall mot fiberlina
Många tvekar att byta vajer mot lina pga att man tror att vajern har mindre töj.
133 trådig vajerfall
Fiberlina av Dynema
Dimension diameter
5mm
5mm
Vikt
60 g/m
11g/m
Brottlast
835kg
2300kg
Töjning
1,8%
0,5%
Ren ’rod’ ståltråd som används i ’rodrigg’ har mycket låg töjning. Den kan pga styvheten inte passera ett block. Ståltrådarna tvinnas därför till 133 trådig vajer och pga tvinningen ökar töjningen betydligt jämfört med ren ståltråd. En 19 trådig vajer har mindre töj men kan inte böjas tillräckligt för att passera ett block och den lämpar sig därför bara i stående rigg.
Skötsel av linor Det är bra att skölja linorna i sötvatten för att få bort saltkristaller som sliter på linan. Linan blir även behagligare att hantera efter tvätt. Linan kan tvättas i maskin med milt tvättmedel. Starka rengöringsmedel skall undvikas.
Byte av vajerfall till Dynema linor Utgående från tabellen med jämförelse av egenskaperna för vajerfall och fiberlinor rekommenderar Krull byte till linor i fallen.
Det är viktigt att byta hjulen som fallen rullar över till trissor som har ett spår som passar till lina. Trissor gjorda för fall har ofta smalare spår och slits av vajern som gör att det kan vara mycket aggresiva för den nya linan. Andra vassa kanter eller trasiga block kan även de förstöra en ny fin lina på kort tid.
Förutom de ovan nämnda avlastarna kan även slitna winschtrummor ge mindre fäste än vad linan är gjord för.
Detta kan dock ganska lätt kompenseras med ett extra varv runt winchen. Nya tunnare linor kan ge problem på större båtar med självskotande winschar gjorda för grövre linor.
M99 Masttoppen från Benns klarar storfall med 8mm diameter som även kan vara en bra kompromiss avseende greppet i avlastarna. Om man tycker det är viktigt att spara vikt kan man ta av höljet på den delen av linan som är inne i masten när seglet är hissat.
Avslut Lars W Gustavsson och Magnus Olsson som tagit initiativ till och ordnat träffen tackade Krull för ett bra och lärorikt föredrag och mötet avslutades med en varm applåd.
Noterat
Stephan, Smaragd SWE – 151 A R i E L
Här kan du se en film på Youtube som visar hur man gör ett “softschackel”:
Jan Sjögren från GKSS kappseglingskommite mötte up på Smaragdseglarnas träff i Billdal för att starta dialogen om SM arrangemanget i samband med Marstrandsregattan.
Det finns massor av ny information om SM under menyn “SM” – “SM – 2015” ovan. Eller så klickar du här.
Nu är det dags igen för en Smaragdträff i Västra Regionen. Vi inviteras av ROBSHIP och kommer att få lära oss ”allt” om linor och snören, eller ”tampar” som vi på västkusten kallar det. Tampen är egentligen benämningen på ändan av linan, skotet, snöret o.s.v. – men det vet väl ”alla”.
Det blir en spännande kväll med mycket fakta och rekommendationer, kunskap som kan komma väl till pass nu när seglingssäsongen börjar närma sig. Robship AB heter numera Teufelberger AB sedan 2011. Här är länken: http://www.robship.se Vi ses på deras kontor i Billdal. Adressen är Bolshedens Industriväg 30 senast kl 18:00 – se länkad karta: http://www.teufelberger.se/kontakt/ Mötet avslutas ca 20:00.
OBS – denna gång har vi begränsat antal deltagarplatser – MAX 24 – vilket innebär att vi måste ha din anmälan på hur många ni är som möter upp.
Platserna fördelas i tur och ordning som dom kommer in till Magnus Olsson – maila magnus.olsson@swisslog.com direkt för att garantera en plats. Det kan också fungera med ett samtal till Magnus på 070 636 60 78, men det är ingen garanti. Är du anmäld och får förhinder är vi tacksamma om du avbokar. Sista anmälningsdag är onsdag den 25/3 kl. 12:00
Ni får gärna svara även om ni missar detta race. Det är alltid kul att hålla kontakten.
Välkomna – vi ser fram emot lite gôtt tjôt bland snören, linor och deras tampar.
Noteringar från föredrag på Albatross segelmakeri 9 Dec 2014.
Föredragande Bengt Falkenberg, Alabatross.
Riggtrim
Bengt Falkenberg (Foto: Lars W Gustavsson)
Masten skall vara rak i sidled vid segling. Om den inte är det kan spridarlängd och spridarplacering behöva justeras. Spridarnockarna skall sitta fast på vajern och dela vinkeln mellan spridaren och toppvantets vajer i två lika delar. För att kunna kontrollera mittendelen av masten i långskeppsled skall masten klossas i däck och undervanten skall vara spända. Måttlig böj på masten räcker för att justera storens bukdjup och hjälper till att hålla förstaget sträckt.
Handbyggda båtar är ofta osymetriska och kölen kan sitta snett under båten. Bengt prioriterar att få masten symetriskt över skotpunkterna för focken. Mät med fockfallet lika avstånd till skenan på SB och BB sida. Andra prioriterar att få masten rakt upp på båten när båten ligger i vattnet och lodar från masttopp till bom och likränna i masten.
Vanten sätts an 20-25% av brottlasten. Med det töj som en 19 trådig vajer har, motsvarar det en töjning på 3-5 mm för en 2m lång tumstock. Masten ställs och toppvanten dras för hand. Tumstocken tejpas fast i överändan, med stöd mot ändstycket längst ner. Måttet tas mellan ändstycke och tumstockens ände. Lägsta nivån för ansättning vant säkerställer att riggen inte utmattas (av ryck) och övre nivå för att skona båten som ger efter vid för hög ansättning. Om båten kan avlastas efter hårdvinssegling skonas skrovet.
Segeltrim
Vid problem med fart skall fockskotet släppas lite (några få cm) alternativt får skotpunkten åka ut lite. Vid problem med höjd skall storen in mer mot mitten (inte längre än att topplattan är parallell med bommen. Smaragden tål att tråden vid översta lattan backar ibland.
Vid hårdvind kan fock och stor ha inslag. Om bara storen har inslag skall focken ut lite. Krängningen begränsas genom att släppa ut övre delen av av seglen. Fladdrande storsegel ger både fart och höjdförlust.
Samverkan mellan storsegel och fock och spalteffekten gör att det är viktigt att bakkant fock harmonierar med storseglet innanför. I den nedre delen skall fockens bakkant vara parallell med bakkant stor. Övre del av fock skall vara parallell med den del av storseglet som är längre fram. Bengt sätter trådarna en bit in i förseglet (50cm) för att få dem stabilare och för att få lungare roderrörelser. Trådarna sätts 180 cm upp, vid översta lattan och mittimellan. På storen sätts trådarna i bakkant av de två översta lattorna.
Bengt eftersträvar enkelt trim genom justering av fallspänning efter vindstyrka och anpassning av skotpunkter. Cunningham och uthal sätts efter vindstyrka. Ändring av skotpunkt av den självskotande focken kan ske under segling genom att hissa focken högre/ lägre (halshorn flytande och cunningham som fixering nedåt). Normalt görs detta genom att byta hål i skotplattan innan segling.
Enkelt trim som testats ut tidigare ger möjlighet att hålla fokus på vind och vägval som ofta är avgörande vid kappsegling.
Seglen påverkar vinden runt båten åt alla håll. Akterrunda separerar vinden och skapar ett undertryck bakom seglet om det finns en akterrunda (fock) som gör focken till ett effektivare segel per ytenhet än genuan eller rullstoren som oftast har en urskuren akterrunda.
Segeldesign Fockens framkant kan vara djup eller spetsig. Med mer djup fås ett förlåtande segel som är lättare att trimma/ styra på och draget i förstaget blir mer åt lä än bakåt vilket gör att fockens form lättare bibehålls.
Strömningen av luftflödet över storen störs av masten och segelprofilen har därför ett största bukdjup längre bak i seglet än den teoretiskt bästa vingprofilen (Storen har 12-14% djup 47% från framkant).
Bakade segel är bättre än panelsegel i den vindstyrka som de är gjorda för, men om seglet skall användas i ett större vindregister är panelseglen bättre eftersom de kan anpassas till varierande förhållanden. Entypsfocken som skall användas i alla vindstyrkor görs därför föredrädesvis som ett panelsegel anser Bengt.
Segeldukar lamineras runt trådar. Vidhäftning av filmen mot tråden, tjockleken på filmen och tålighet mot UV ljus är parametrar som påverkar seglens egenskaper som töj och livslängd. Benämningen av tråden och duken görs ofta efter det mest exklusiva materialet, även om andelen av det materialet är liten. Skillnaden i kostnader mellan dacronduk och laminerade dukar har minskat i takt med att allt fler segel sys i de nya dukmaterialen. För ett Smaragdsegel innebär det en prisskillnad på i storleksordningen ca 4000kr enligt Bengt.
Med beslutet att tillåta nya material i focken skulle det vara logiskt att göra samma sak även för storseglet för att få segel som bättre harmonierar och för att anpassa entypsregeln efter SRS regelverket som tillåter de nya dukarna även i storseglet utan extra straff.
Smaragd SM 2015 blir i Marstrand 22-26 Juli under Marstrandsregattan. GKSS arrangerar och samtidigt anordnas race för X-99, Farr 30 och RC44 or.
Alltså knökfull seglarfest på västkusten nästa år.
Mer info följer senare.
Efter årsmötet, håller Milo Dahlman föredrag –”En mycket uppskattad föredragshållare som var första svenska kvinnan över Atlanten och som seglat nästan själv till Antarktis.”
Läs mer om Milo här:
Vad är ett Smaragd-SM?
Vi behöver bli femton!
Peter “Krull” Andersson hälsade deltagarna från Smaragdförbundet välkomna och bjöd på fika och lite snack innan han gav en mycket intressant presentation om moderna linor.
Fiberlinor för segelbåtar
Linprestanda och Dynema
Linor som lämpar sig för en Smaragd
Skötsel av linor
Avslut
Nu är det dags igen för en Smaragdträff i Västra Regionen. Vi inviteras av ROBSHIP och kommer att få lära oss ”allt” om linor och snören, eller ”tampar” som vi på västkusten kallar det. Tampen är egentligen benämningen på ändan av linan, skotet, snöret o.s.v. – men det vet väl ”alla”.